På 90-talet var upprorens tid förbi och vi som inrangerades i Generation X fick klart för oss att det inte skulle bli bättre än så här. Istället fick vi ekonomisk kris, devalvering, en konstmarknad som gick i stå och en seriebransch på dekis. Efter 80-talets glada excesser återstod bara kopiatorn som alternativ. Fanzinen tog plats på scenen igen och en ny generation serietecknare klev fram. Självbiografiska, politiska och självmedvetna. I Malmö samlades en handfull och drog upp riktlinjerna mot framtiden.

“Evenemanget på Inkonst döptes till ‘Seriestaden’ och på flyern stod ‘Tre timmar med Malmöserier. Träffa serietecknare. Bläddra i nya seriealbum och fansin. Kaffe och bullar.’ Det kom återigen mycket mer folk än jag räknat med. Huvudnumret var en ny serieantologi från Optimal Press: Allt för konsten, där inte mindre än 7 av 10 tecknare bodde i Malmö. Efteråt gick vi till Möllevångstorget och fortsatte seriekvällen på ett ölhak. Dagen efter kunde man läsa rubriker som ‘Malmö – seriestaden framför andra’ och ‘Seriernas nya huvudstad’.”

Boken är på 424 sidor i sv/v och inbunden med klotrygg och märkband. Bland serierna som finns med i boken märks “Superangst”, “1981”, “Svenska serier 1981”, “Svarte Petter” (utdrag), “Nollad”, “Kosmos”, “Kung alkohol” och ett urval serier från “Nazibeatles och andra berättelser”. Dessutom naturligtvis bakgrundstexter, samt massor av foton och illustrationer.

 Köp den HÄR!

Pressröster från 2000-talet:

“Förutom reprisering av serier innehåller böckerna foton och berättelser från Krantz liv och verksamhet inom seriernas och konstens världar. Dessa avsnitt är kanske samlingens allra största förtjänst. Själv blir alldeles nostalgi-tårögd av fotografierna från ett grådaskigt 90-tals-Malmö, och berättelsen från Epix förlags tidiga dagar blir inget mindre än ett fängslande tidsdokument.” Henrik Zachrisson i Rocky Magasin 8/2012

“De två tjocka volymerna som finns utgivna av Optimal Press vågar visa på komplexitet, reflektioner och efterklokhet, det gör det intressant och unikt. Vem kan man jämföra Gunnar Krantz med? Vem har gjort en liknande gärning och gått från billiga fanzin till högskolekavaj?” Stefan Niklasson, B&B på webben Januari 2013

Pressröster från 90-talet:
“Men Gunnar Krantz är inte ute efter att upprepa gamla lösningar. Liksom hans övriga verk tycks “Superangst” växa fram ur den personliga brottningens inre nödvändighet. Att det samtidigt är ett av de främsta svenska seriealbumen hittills framstår närmast som en bisak.” Stefan Helgesson, DN 24/1 1994

“Landets för tillfället intressantaste serieskapare finns i Malmö och heter Gunnar Krantz” Olof Siverbo, GP 24/2 1995

“Konstnären och serieskaparen Gunnar Krantz är förmodligen den svensk som gått allra längst när det gäller att dokumentera sig själv” Martin Aagård, DN 11/2 1997

“…den närmaste jämförelsen jag kan finna är med Stig Claessons effektiva linjeföring – [bilderna] är spretiga och enkla och förstärker som sådana autenciteten och angelägenheten i det biografiska ärendet” Jonas Thente, Paletten nr 2 1998