En slags uppföljare på Alger. Tecknad i samma stil, med samma huvudperson, fast placerad mitt i 80-talet. Om en relation och en tågluff som spårar ur, på både det politiska och personliga planet. Publicerades ursprungligen som följetong i serietidningen Pox ( nr 10 1986 – 2 1987).
Hela albumet återpublicerades i boken Största Möjliga Allvar (2011).
Pressröster:
“Styrkan hos Gunnar Krantz är framför allt att han är en av de få unga svenskar som arbetar episkt med seriemediet”
Nisse Larsson, Dagens Nyheter880303