coop_6I arvet efter min farmor Signe hittar jag boken En Anarkists Minnen av Furst Krapotkin i två sönderfallande häften. De har tillhört min farfar Knut, som nogsamt skrivit namn och datum på båda volymerna:  15 januari 1912. Han var då 21 år och arbetade hos firman Svensson & Eriksson i Kristinehamn, där han en gång börjat som springgrabb.  Varför han köpt, läst och sedan sparat just dessa två  böcker har jag förstås inget svar på, men när jag några år senare läser Peder Aléx utmärkta Den rationella konsumenten — KF som folkuppfostrare (vars omslag pryds av en affisch från Annons-Svea), faller en pusselbit på plats. Enligt Aléx, framhåller Krapotkin folkligt samarbete som ett sätt att lösa industrialismens problem och  kooperationen som en rörelse som har “en avgjord inbördes hjälp-karaktär”. Efter en noggrann genomgång av Krapotkins memoarer,  hittar jag ett citat Knut kryssat för, som får bli slutackordet i denna berättelse. Ett citat som säger något om den generation kooperatörer farmor och farfar  tillhörde. En generation som “härdats i 20-talets eklut” och som trots det, med stor framtidstro och energi, drev igenom de kooperativa idéerna om att samhällsomdaningen  borde utgå från individen. Den lilla människan.

slussen

Ladda ner sjätte kapitlet HÄR: Kooperatören_kapitel_6

Kooperatören: En serie i sex delar av Gunnar Krantz, baserad på Knut och Signe Krantz dagbok, brev, släktarkiv, kooperativ litteratur, böcker och tidskrifter, pressklipp och muntliga källor.

cover_kop_5
I slutet av 30-talet flyttade Knut och Signe till direktörsvillan på Sara Moreas väg i Enskede. Steget från soldattorpet i Värmland och Bondegatan på det fattiga söder var förstås enormt. Men inte helt ovanligt. Allt fler inom folkrörelserna gjorde liknande klassresor vid denna tid.  Att det var möjligt för en  springschas att bli till statsminister hade Per-Albin Hansson redan visat.

Sverige hade vid denna tid inte haft allmän rösträtt i mer än dussinet år men mörka krafter gjorde redan allt för att avskaffa den. Demokratin ansågs vara alltför komplicerad för “vanligt folk”. Inom kooperationen såg man tidigt denna fara och förstod att rörelsen skulle utplånas om utvecklingen följde samma mönster som i det nazistiska Tyskland och fascistiska Italien. KF inledde därför en omfattande folkbildningsverksamhet mot de totalitära ideologierna och kunde tack vare det stora nätverket av Konsumbutiker på ett effektivt sätt nå ut med sin upplysning över hela landet.
När kriget kom, mobiliserade KF ytterligare och bidrog både organisatoriskt och materiellt bl a med försvarslån, förslag på hur ransonering skulle genomföras och genom att företa stora uppköp av exportvaror utomlands. För KF var detta utan tvekan en kamp på liv och död.

”Vår beredskap är god” Sa Per-Albin Hansson i sitt berömda tal på Skansen den 27 augusti 1939. Det han syftade på var möjligen inte så mycket den militära beredskapen utan snarare landets möjlighet till försörjning vid en blockad. Något KF hade betydande inflytande över, bl a genom den f d järnverksarbetaren Axel Gjöres, tidigare redaktör för tidskriften Kooperatören,  ordförande i KF:s styrelse och nu folkhushållningsminister i regeringen Hansson.

paj

 

Ladda ner femte kapitlet HÄR: Kooperatören_kapitel_5

Kooperatören: En serie i sex delar av Gunnar Krantz, baserad på Knut och Signe Krantz dagbok, brev, släktarkiv, kooperativ litteratur, böcker och tidskrifter, pressklipp och muntliga källor.

Kooperatören – det fjärde kapitlet

October 16, 2016

Ett halvår efter att Signe och Knut får sitt första barn kraschar börsen på Wall-Street och världen kastas in i en djup ekonomisk depressionen. Tre år senare, bara några veckor innan deras andra barn kommer till världen, inträffar nästa stora krasch. Denna gång orsakad av tändstickskungen Ivar Kreugers självmord i Paris. Banker och företag går […]

Read the full article →