Digitala serier

KOOPERATÖREN (2016)

Kooperatören – en dokumentärserie om Annonsbyrån Svea och reklamen i det svenska folkhemmet. Kooperatören är en berättelse om gemenskap, idealism och hur helt vanliga människor för inte alltför länge sedan slöt sig samman för att förändra sina liv. Kooperationen – en av Sveriges genom tiderna största folkrörelse, så framgångsrik att följande generationer tog den för given och inte såg allt idéellt arbete bakom eller insåg vidden av den samhällsomdaning som KF skapade på några få decennier. I sanning ett ”småfokets storverk”, som den kooperativa ekonomen och ideologen Mauritz Bonow uttryckte det.Kooperatören är också en berättelse som handlar om min farmor och farfar Signe och Knut Krantz och hur de var med och formade Kooperativa Förbundet.
Ladda ner boken här: Kooperatören

SJÖCRONAS GATA (2016)

Robert är ett geni – tror han. Och med geniets självklara rätt fuskar han sig igenom i stort sett alla konstarter som är möjliga att uttrycka sig genom i den borgerliga lilla residensstaden Kristianstad. En humoristisk betraktelse över det manliga geniet, så som det kom till uttryck i slutet på 70-talet. Serien är i enlighet med hänget på det eviga studentfiket Fenix, färglagd med thé.

Ladda ner boken här: Sjöcronas gata

WOLLMAR YX (2017)

Den fristående fortsättnings på Sjöcronas gata. Den här gången utspelar sig berättelsen i Stockholm. Det är tidigt 80-tal och på Söder går det fortfarande att hitta sjaskiga källarlokaler att bedriva verksamhet i, vilket Robert och hans nyfunne vän Sune bestämmer sig för att göra. Serien är tecknad med blyerts och färglagd med kaffe.
Ladda ner boken här: Wollmar Yx

CYKELFÄRDEN SOM BLEV EN LIFT 1951 (2017)

Efterkrigstidens Europa lockade mängder av ungdomar att dra ut på vägarna för att ta sig fram med hjälp tummen och välvilliga bilister. Men hur var det att lifta i Europa början av 50-talet ? Vilka var de som gjorde de och hur gick det till?  Det är några av frågorna som jag besvarar i dokumentärserien Cykelturen som blev en lift, baserad på utdrag ur min fars liftardagböcker och några av de fotografier han tog under resan. Under drygt 40 dagar får vi följa hans färd ner mot Rivieran, till ett bohemiskt vandrarhem på den lilla ön Saint Marguerite utanför Cannes och sedan tillbaka till Sverige igen, via Paris, Bryssel, Amsterdam och Köpenhamn.
Andra svenska europaresenär under samma tid, som också skildrat det efterkrigstids Europa är Birgitta Stenberg (född 1932, samma år som min far) och Stig Claesson. Att resa i Europa var uppenbarligen  livet och för min far var denna första resa bara början. Redan året därpå gav han sig ut på sin nästa lift – och efter det – ännu en, ända ner till Marocko. Men mer om det senare.
Ladda ner boken här: Cykelfärden som blev en lift

LIFT-52 (2018)

Det tidiga 50-talet luktar brylcrème, Palmolive och Vademecum. De unga männen (sådan var man från det man konfirmerades) är välkammade, välrakade och propra, på väg att kliva i sina fäders stärkta skjortor och galoscher. De unga kvinnorna äppelkäcka och kyska i jumper och rutiga byxor, eller eleganta frasande vida kjolar. Ungdomen för dagen lyssnar på jazz (swing och dixie) och det är ännu några år kvar till rockmusikens genombrott och motbokens avskaffande. Samtidigt tar bilismen fart på allvar. Bensinen är tokbillig, men bilarna fortfarande mycket dyra. De som vill uppleva något slags frihet köper motorcykel (lättviktare) eller ger sig ut i världen med hjälp av tummen. Tusentals ungdomar översvämmar Europa. De kommer från England, Amerika och Australien. Det är segermakternas barn som nu är ute och ser sig om i den värld deras fäder befriat. Med på köpet följer de  neutrala; Sverige och Schweiz. Det är billigt att lifta i Europa. Folk är välvilliga och generösa. Och det är billigt att leva. Vinet kostar ingenting och med lite bröd, ost och frukt klarar man sig länge. I början av maj 1952 ger sig Göran (min far) ut på sin andra Europa-lift. Tack vare sina nyförvärvade språkkunskaper (se ”Cykelfärden som blev en lift – 51”) tar han en något försenad student. Sedan börjar vuxenlivet på allvar. Han är just fyllda 20 år och ska rycka in i det militära. Men han har en månad på sig tills det är dags och redan den 9 maj ger han sig ut på vägarna igen, med studentmössan på huvudet och ryggsäck på ryggen. Målet är franska Rivieran där han hoppas träffa Sylvie, som han mötte under förra sommarens lift. Av hans dagbok framgår att hon skickat ett brev med ett fotografi från Colloiure, till honom. Kanske i hopp om att de ska kunna träffas igen. Göran liftar på vinst och förlust till den lilla franska byn alldeles intill Spanska gränsen och träffar ungdomar med andra idéal och idéer om vad livet ska gå ut på.
LIFT 52 utgår från den dagbok min far förde under resan och fotografier han tog med sin Rolleiflex-kamera. Serien har formgivits med veckotidningen SE som inspiration.
Ladda ner boken här: LIFT 52

KATARINA MATILDA FRÅN VENDEL (2018)

Katarina Matilda Andersdotter från torpet Gammelgärdet i Vendels socken i Uppland är en av alla de pigor som i slutet på 1800-talet vandrar in till städerna för att söka arbete på fabriker och i överklassens hem. Katarina Matilda är en av pigorna på Luntmakargatan, en av sömmerskorna på Själagårdsgatan och en av mödrarna i kåkstan Lugnet vid Hammarby sjö. För det är i Stockholm denna berättelse utspelar sig. Samma Stockholm som skildrats av Per Anders Fogelström. Söder, Vita Bergen, Gamla Stan. Ett Stockholm långt ifrån dagens bostadsmarknad. Katarina Matildas berättelse är på inget sätt unik. Den delas av många.  Den delas faktiskt av flertalet av oss. Detta är också vår historia. Det är såhär det ser ut för de flesta av oss. Blickar vi tillbaka i släktleden möter vi sällan adelsmän, präster, borgare eller bönder. Vi möter istället drängar och pigor, arbetskarlar och sömmerskor, kuskdrängar och  cigarettarbeterskor, bagarlärlingar och hushållerskor, statare och arbetshjon.
Berättelsen om Katarina Matilda bygger på fakta hämtade ur arkiv, vetenskaplig litteratur och skönlitteratur.
Ladda ner boken här: KATARINA MATILDA FRÅN VENDEL

SERIER FRÅN SIBIRIEN (2020)

I mitten på 80-talet hyrde jag och en kompis en lokal på Birger Jarlsgatan i Sibiriens norra spets, bara två hus från huset där Horst Schröder bodde och vi blev snabbt indragna i hans storslagna planer på att förse svenska folket med vuxenserier. Serier från Sibirien fokuserar också på det grafiska arbetet som utfördes på förlaget, i skiftet mellan den gamla tekniken, med sax och klister och den nya digitala.
Ladda ner tidningen här: Serier från Sibirien

EN TUR TILL KÖPENHAMN (1989)

En tur till Köpenhamn tecknades 1989-90, några år innan de självbiografiska serierna slog
igenom på allvar. Själv funderade jag inte så mycket på genrebestämningar då, utan såg
det mer som ett intressant experiment. Ett försök att översätta en bit av verkligheten till en
serie. Ett avtryck av verkligheten.
Ladda ner tidningen här: En tur till Köpenhamn

DEPRESSIONEN (2017)

I mitten på 80-talet gick jag runt med en liten halvformatskamera och dokumenterade mina omgivningar. Utifrån en samling på ett par tusen bilder, har jag nu satt samman ett antal till en berättelse – en slags fotoserie – helt utan text.
Ladda ner boken här: Depressionen